Jag tror att alla har tagit semester, och just nu när jag bhöver dem som mest...
Ingen bra vecka. Dottern mår skit, deppig men ändå med en sorts rastlöshet. Vill inte vara själv. Sticker hemifrån framåt kvällen för att vara med kompisar, känner igen detta... Upplever det som en slags panik, ett förtvivlat försök att undvika en låg period. Men den kommer i allafall. Obarmhärtig och stark.
Jag kvävs av alla "måsten". Känns som att alla jagar mig... och jag reder inte ut det... Noll koll.
Måste ringa habiliteringen... hur var nu numret då?? Shit...
Måste ringa LSS handläggaren... men måste först få tag på hab... Shit...
Kanske ska jag bara strunta i det, leder väl i allafall inte till något positivt?
Sökte läkaren på BUP. Han har inte ringt upp... Hm
Kom faktiskt i håg att ringa kuratorn på BUP! Men anledningen till det är nog att det är akut och absolut nödvändigt.
Lillkillen är sjuk. Igen. det bidde inte många arbetsdagar den första månaden sedan mammaledigheten tog slut... Inget som någon kan hjälpa, men det känns ändå knasigt.
